Lokala eldistributionsföretag äger sina elnät, vilket gör dem till naturliga monopol utan direkta konkurrenter på grund av ineffektiviteten i att ha flera nätägare som konkurrerar parallellt. Eftersom dessa företag har ett ansvar gentemot sina aktieägare att maximera vinsten finns det inga naturliga incitament för priskonkurrens, vilket gör att kunderna utsätts för underprissättning och höga elkostnader. För att hantera denna fråga inför de flesta utvecklade samhällen regleringar för att minimera de naturliga monopolens marknadsmakt. Vanligtvis innebär dessa regleringar ett pristak för att begränsa konsumenternas kostnader och säkerställa att företagen fortfarande kan täcka sina kostnader och eventuellt säkra en hållbar lönsam avkastning, samtidigt som de pressar företagen att sänka kostnaderna och konsumentpriserna till de standarder som gäller för de mest effektiva monopolen.
Det har hävdats att Sveriges reglering av eldistributionspriserna - som inte ska förväxlas med de flexibla marknadspriserna på Nordpool - har varit mindre framgångsrik än i andra jämförbara länder. Enligt Eurostat har Sverige under låginflationstiden 2010-2020 haft en 37-procentig ökning av de reala distributionspriserna, medan de reala priserna i Norge och Danmark varit i det närmaste oförändrade och de reala priserna i EU sjunkit. För inte så länge sedan förutspådde Ellevio dessutom fortsatt extrema ökningar av eldistributionspriserna efter energikriserna till följd av kriget i Ukraina(www.dn.se, 14 sep. 2022).
EU-kommissionen har hävdat att en av de främsta orsakerna till att eldistributionspriserna har ökat i länder som Sverige är att kostnadsincitamenten inte har varit tillräckligt starka. Varför har inte ineffektiviteten i eldistributionssektorn i Sverige och andra högkostnadsländer i EU åtgärdats? En anledning är att tillgängliga metoder för att identifiera ineffektivitet på företagsnivå för regleringsändamål är otillförlitliga och att den befintliga modellen inte i tillräcklig utsträckning skyddar de ekonomiska intressena hos slutanvändarhushåll och industrier. Därför är vårt mål att undersöka dessa frågor:
Kristofer Månsson är professor i statistik vid Jönköping International Business School, Jönköping University, Sverige, sedan 2019. Kristofer Månssons forskning är inriktad på kausal inferens och prognoser med hjälp av maskininlärningstekniker och effektivitetsanalys via dataomhöljningsanalys och stokastisk gränsanalys. Hans publikationslista omfattar metoder för variabelurval för dataomhöljningsanalys och instrumentellt variabelurval. Den inkluderar också skattningsmetoder för ineffektivitet via stokastisk gränsanalys och prognostisering med hjälp av sampling av blandade data.
Utöver tidskriftspublikationerna är Månsson projektledare (tillsammans med professor Pär Sjölander) i ett forskningsprojekt finansierat av Hamrinstiftelsen med titeln "Improving the Swedish regulatory model for electricity distribution". Han är också involverad i ett annat forskningsprojekt som fokuserar på nowcasting av svensk bruttonationalproduktion med hjälp av maskininlärningstekniker, finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse.
Månsson doktorerade i statistik med att utveckla krympningsestimatorer för vanliga mikroekonometriska modeller. 2014 tog han sin andra doktorsexamen i nationalekonomi med fokus på icke-linjär tidsserieanalys.
Pär Sjölander är professor i ekonometri vid Jönköping International Business School, Jönköping University, Sverige, sedan 2014. Han har haft följande akademiska ledarroller: Prodekanus vid Jönköping University (2019-2024), ämnesföreträdare för statistik (2014-2019) och Academic Director of International Development Collaboration (2013-2024). Sjölander har även varit ledamot av JIBS Strategy Group (2014-2020), Research Faculty Board (2012-2024) och styrelsen för utbildning och forskarutbildning (2019-2024).
Som professor i ekonometri är Sjölanders forskning inriktad på att utveckla och tillämpa empiriskt relevanta statistiska metoder inom ekonomisk vetenskap, som i slutändan syftar till att ta itu med praktiska, samhällsrelevanta utmaningar. Hans nuvarande forskning fokuserar främst på energiekonomi, där han utvecklar och använder avancerade ekonometriska metoder och olika maskininlärningsmetoder. Sjölander leder ett Hamrin Foundation-finansierat forskningsprojekt tillsammans med professor Kristofer Månsson, med titeln "Improving the Swedish Regulatory Model for Electricity Distribution".
"Hamrin Foundation utmärker sig genom att betona forskning med tydlig samhällsrelevans och prioritera effektiv forskningskommunikation för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet", säger professor Pär Sjölander och professor Kristoffer Månsson. Ansökningsprocessen är mycket obyråkratisk och koncentrerar sig på projektets samhällsrelevans snarare än byråkratiska formaliteter. Detta tillvägagångssätt återspeglar att denna stiftelse förstår att hantering av komplexa samhällsutmaningar ofta kräver tillämpning av avancerade objektiva forskningsmetoder.
